You are currently browsing the category archive for the 'Uncategorized' category.

Vi tar en favorit i repris från gamla bloggen:

HOLY MACARONI – VG!

Det ligger en viss ironi i att statsvetenskap är mitt huvudämne, där har jag endast lyckats skaffa mig VG i ynka två delkurser (vilka har letts av samma lärare, <3 min favvis) men varit väldigt nära i två eller tre till – for the record. Oftast har jag legat på gränsen. Sån är jag. Balanserar på gränsen. Men i religionshistoria och rättvetenskap har jag kammat hem 3 st 10p/15hp i ett svep – VG. Jag kanske är i ett stimm eller vad tror ni? Jag grämer mig smått (stort) att jag ändå inte fullföljde min plan att bli juridikstudent. Men det kanske bara är det eventuella stimmet som gör det. WHO KNOWS?! Jag fick hur som helst en god anledning (alla anledningar är bra anledningar) att bli plakat TONIGHT. Nu ska jag damma av overallen, knata förbi systemet och fördricka hos Susanna i kollektivet. Utan pol mag och statsvetenskapen hade jag däremot inte haft en anledning att dra på mig overallen och dricka billig öl och ha matkrig med SVIK. Alltid något, eller hur?

Chasing Pavements med Adele är en annan låt som förgyller min fredag. Jag har plockat lite i lägenheten och ordnat med en del saker som måste göras. Jag har nyss duschat och det luktar kaffe i hela lägenheten och Håkan kom hem tidigt. Katterna har myst massa och jag har sett andra avsnittet av Gossip Girl. I just couldn’t help myself. Jag vill se hela första säsongen NUUUUUU!

Mot staden, Elin och Ester (fint duo-namn), system, present, Blue Moon… allt. Åh, men det är en fin fredag. Om vi bortser från vädret. Inga oroligheter, inte än i alla fall. Hoppas ni får en fin kväll. Ciao!

Ja, det kan ju uppenberligen inte vara fel på varenda kamera i stan. Det är bara helt fantastiskt att jag är så himla ful, blek och… ja ful som stryk på alla kort. Antingen har jag en väldigt konstig självuppfattning eller så ser jag ut så. Jag kan inte heller inför publiceringsförbud för mina vänner. Men jag kanske ska äta bara grönsaker, gymma varje dag och spara till ett par avancerade plastikoperationer. Ser jag verkligen så där hemsk ut som på alla facebook kort så ska jag ha en allvarlig diskussion med min spegel om vad det är för fel på den. Ser jag ut som en 130 kilos cancersjuk vårdpatient? Herregud vad ytlig jag är, men ett sånt kort till så vågar jag snart inte tycka något om mig själv längre. Ett halvår av BARA sådana kort har fan gjort mig rädd. Eller så har jag bara otur… eller är jävligt ful helt enkelt. Det är nåt av det.

Festen i skogen var kul… eller så var det helt enkelt som vanligt! På morgonen hittade vi ett par kalsonger utanför dörren i regnet. Det markerar nivån.

Jag har ont i kroppen. Kanske ännu mera ont i hjärtat. Vissa saker kommer aldrig att kunna lagas. Aldrig repareras. Vi får ta det utifrån det. Men jag markerade och menade det. På riktigt.

Söndagen har åtminstone spenderats på en utav de allra bästa sätten. Mamma kom förbi en sväng, mysiga mamma. Sen bakade jag och Håkan hemmagjord pizza. Jag tillverkade deg och tomatsås och Håkan handlade ingredienserna och klippte skinka. Bara så vi har själva ansvarsfördelningen klar för oss. For the record.

Igår hängde vi i Karlstad kommuns loge i Löfbergs Lila Arena och kollade på hockey. Färjestad mot HV71 (4-1). Det var en del gruff på plan kan man ju lugnt påstå och schysst käk. Lite gratis återställare och ångestdämpare sen dagen innan. Samt en mycket trevlig kultur- och fritidschef från kommunen. Vi diskuterade kultur och studenter. Det var min första gång på hockey och jag hade fullt upp med att titta mig omkring så jag fick peta på Susanna och fråga vad som hände i matchen då och då. Det blev för mycket helt enkelt. Den enda gången jag varit där innan var när jag och en vän gick på Kent för ett par år sedan. Vilket sker i repris i mars. Jag fick ju biljetter i julklapp. Kent – Färjestad 2-1.

Vem kan koncentrera sig här hemma? Det flyter omkring motioner till studentkåren, Håkan har fått nytt jobb och bullmamma-madde har naturligtvis fått för sig att slå på stort och laga lasagne att medtaga till backanalen. Bara för den rena skära trotsiga glädjen i att kunna bjuda en vän på det och vara duktig. Det vore ju JÄVLIGT SYND om man vore duktig på nåt man behöver vara duktig på just nu. Typ plugga. Men det finns fan ingen ro. Det flyter omkring saker här, som Susannas mamma brukar säga. Ingen ro. Rättverkningar till följd av kompetensöverskridande står på schemat. Sen skulle jag ju behöva packa… Eller få katten att sluta leka ”doppa-tassen-i-kannan-med-dricksvatten”. Orka?

dsc00054liten.pngdsc00070liten.png

Lilla Sigge har fått en svullnad i nacken så vi måste åka till veterinären. Det suger nåt så fantastiskt. Jag blir galen. Varför nu? Åh, det är så typiskt. Jag hoppas att det inte är något allvarligt. Annars kommer jag nog vara mycket glad för den där försäkringen jag tecknade. Snälla, snälla – säg att det inte är nåt farligt.