Ut med tjock-tv.

In med platt-tv. LCD. En beauty I’m sure… Alla (nåja) vet ju att har man köpt nått dyrt och efterlängtat och liksom pressat ekonomin lite så går nåt annat sönder. Och mycket riktigt så klappade vår älskade tjock-tv samman i morse. Håkan såg ut som ett lik i ansiktet eftersom han krishanteringsförmåga inte existerar. Man kan säga att Håkans mentala skärm blev blå.

 

Nåväl, nu har vi en platt-tv. Ut med tjock-tv:n alltså. En ny era är här. Ofrivilligt men ändå.

 

Förresten så var vi tvungna att köpa ett nytt tv-bord också. Om Gud finns är han inte ekonomisk.

195

är antalet HP jag idag besitter. Motsvarar 3,5 års högskolestudier. Det är så att man blir mörkrädd. Jag har ingen lust att plugga, alls. Zip zero nada. Genus känns intressant, man jag ligger klart på minuskalan gällandet peppet. Och för att göra det hela värre har jag en vit helg. Kanske en vit månad. Nästan vit i alla fall. Ja… Suss vet, det räcker för mig.

Jag vill jobba. Jag vill iiiiinteeee vaaraaaaaaa meeeeed nå meeeer.

Busy bee

Kalendern är typ full och jag planerar min träning och den är rigorös, men jag letar fortfarande gym-kompis. Men det är svårt… jag bearbetar Elin och Håkan. Fast alla som känner Håkan vet ju hur hans schema ser ut så fet chans. Jag tränar själv rätt mycket och det har ju sin charm, men handen på hjärtat är det ju mycket enklare att pallra sig iväg när man har en kompis.

Idag ska jag i alla fall på bröllop. Det blir det andra i raden av de jag faktiskt kommer ihåg. Vigseln äger rum i Karlstad Domkyrka och det är Tina och David som gifter sig. Maxat! Jag älskar kärlek. Nu har jag en timme på mig att göra mig i ordning och ska försöka göra det mesta av den. Panik-köpte skor förut på Wedins. Halva reapriset – 124 riksdaler. Inte riktigt lika billiga var mina skinn-converse som jag beställde häromdagen.

Billig är inte heller ett ord som beskriver SOFFAN som jag och Håkan beställt. Det är stor, fluffig, grå och är djup. Kommer i oktober. Längtan, längtan, längtan…

Muffins

Födelsedag

Igår så skulle då födelsedagen firas, det gjorde den självklart med besked. Det gör födelsedagar när man har vänner som mina. Fina, fina vänner med världens bästa humor och medkänsla. Med vänner som mina behöver man aldrig oroa sig.

Nu ska det blir muffinbak i dagarna. Bilden är lånad från Dagens Muffin. Stefanie har bidragit till ett start-kit för bakning så nu är det väl upp till bevis. Det får blir cupcakes, frostings och allt. Vi tar väl en en kaffe och muffins på uteplatsen om vädret tillåter i veckan? Bra det.

Specialhälsning till Mel: tärningarna är utdelade. Succé så klart.

Kakan åker till DC nu.

Idag åker Melissa ”kakan” Cressey till Amerikat. Det är inte stabilt.

Tänk om hon blir republikan och medlem i National Rifle Association.

Tänk om hon supersizar sig själv och får texasaccent.

Tänk om hon börjar jobba på coca cola och köper stora beiga soffor med kuddar med rosor på.

Tänk om hon börjar gilla heltäckningsmattor i hallen och lampskärmar stora som kontinentalplattor.

Tänk om hon blir amerikaniserad… hon glömmer bort renar, yorkshireterriers och svensk grundskoleutbildning?

Tänk om hon börjar tro att Irak ligger i Oceanien?

Tänk om hon glömmer bort mig?

 

Näe, du får inte åka Melissa. Jag har bestämt det nu. Det här blir det inget av med serru.

Det är bra synd att det inte är jag som bestämmer va?

Oemotståndligt roligt, roligare Schulman

Ja vad fan jag läser också de där tjejbloggarna. Jag hyser precis som Alex Schulman någon konstiga fascinerad kärlek till fenomentet tjejblogg/modeblogg. Jag tycker det är nice och banalt på samma gång. De gör mig konfunderad och imponerad. För ibland – ibland – lyckas de verkligen med att skriva och göra saker som känns ambitiösa, genomtänkta och intelligenta. Samtidigt som jag ibland kan tycka att de lämnar ut sig själv, förnedrar sig och sänker sig under sin egentliga potential. Ständigt detta fokus på vad man har på sig, hur man ser ut och vilket köp som är det bästa just nu. Man ser hur tusenlappar rinner i väg, samtidigt som man vet att läsaren aldrig har en chans att komma upp i samma levnadsstandard. Medieutrymme man hade kunnat göra underverk med. Allt det där ni redan vet.

MEN DET HÄR ÄR RIKTIGT JÄVLA KUL. Alex Schulmans blogg – läs först inlägget om tjejbloggar och sedan det senaste om den arga bloggarbruden. Den arga bloggarbruden är Kissie, som Blondinbella kallar sin copycat. Jag är benägen att hålla med. Det här är min humor, det känns lite arga lappen. Kolla här liksom. Åh det är så kul. Jag håller på Schulman i alla fall.

Det finns också något för de som delar Susannas humor mellan dessa inlägg om bloggarbrudar på Schulmans blogg som avhandlar vad ett Donkey Punch är. Det är min tillbakagåva till Susanna. Som att säga: grattis till din sista dag på jobbet, läs Schulmans blogg.

Pirrigt

Lite pirrigt var det att fylla i när jag avslutar min utbildning när jag ansökte om mitt SISTA CSN. Ansökte för hela året. Studierna avslutas 2009 06. Då har jag tagit poäng som motsvarar 4,5 års universitetsutbildning om jag tar praktiken + rättsen till våren. Ta mej fan. Nu fick jag nästan lite illavarslande karusellkänsla (den dåliga sorten) i huvudet. Är det dags redan? K-k-kä-kä-kära nån då, som Nasse skulle sagt.

Uppe med tuppen.

Det var jag det. Sen fick jag akut ont i magen så jag fick gå och lägga mig en stund. Om en halvtimme ska jag klippa mig, sen ska jag fika med Frida, Tina – bride to be – kommer hem på kaffe och sen treeena. Kanske kommer Elin med, kanske inte. Jag måste i alla fall mjuka upp kroppen sedan den senast omgången (ajaj). Åh, sen måste jag färga håret… och städa däremellan. Det vore dumt om jag chokade Tina för livet med att visa henne the Dungeon i sin fulla smutisga dräkt.

Håll tummarna för att jag får behålla manen! Det är det viktigaste jag har, ett lejon som jag.

Ki-Box 1

KiBox var ju lång från det MedelKi jag och Susanna en gång testade. Det här var ju 70 mintuer träning med slag och sparkar, utrustade med handskar och kuddar. Explosivt, svettigt och asroligt. Defenitivt roligare än att springa och hamna efter på nåt jäkla intensivpass. Med min koordinationsförmåga skulle ju den träningen utebli till att bli ett medel i alla fall. Och nog orkar jag… men fan alltså, idag är jag in pain. Sen om jag och Elin tyckte att det var kul för att vi fick slåss, eller slå varandra. Det låter vi vara osagt. Men man kan väl säga att jag liksom hittat en ny kärlek. Men jag går då inte dit utan kompis, för den man älskar agar man… Härligt var också att man fick träna slag först när den ena höll i kuddarna och sen byta. Här kan man se lite mer om Ki-box.