Ang. att höja ribban, del 2.

Här sitter man, här går man. Man undrar ju hur det står till egentligen. Jag har slagit på datorn. Jag äter dåligt. Jag släpar fötterna efter mig. Jag ringer Håkan och läser alla bloggar jag känner till tre gånger om. Ingen uppdatering. Så klart. Jag borde alltså skicka in inledningskapitlet till min c-uppsats. Jag har skrivit 11 sidor och ligger en vecka efter. Jag klarar det va? Fan också… Det är inte komplett, måste väl inte vara det? Får man ha en dålig period, har man råd med det? Blir han arg? Handledaren… jag vill inte framstå som… lat, slapp och oengagerad.

Ang. att höja ribban

så somnade jag i soffan efter förra inlägget. Strong. Jag känner mig lätt irionisk mot mig själv och mina ambitioner.

Förresten, till berörda hiss-partners, hissfest? Lördag? På min uteplats? Med nya blommor? Jag har filtar såp det räcker till en tapper trio. Regnar det stannar vi i hissen. Det har varit 25:e, kung i baren och hela den prylen?

Åh kära nån då

1,5 p från VG på förra tentan och nu VG, hade jag bara landat de där poängen borde VG i c-kursen varit landat. FAAAAAN. Lite svårare att landa VG på c-uppsatsen… hehe. Jag tar mig för pannan en stund och svettpärlor bryter fram. Men fett gött med VG på metoden. Jag säger bara det. Jag och metod, det ligger i luften.

Jag och Judit har spenderat två soliga dagar på min uteplats. Hurra för det! Vi ser ut som två solmogna körsbär. Bill och Bull typ. Vi får i och för sig helt skylla oss själva. Det har varit så himla värt det dock. Solen ger mig good vibrations, typ.

Med facit i hand denna morgon kanske man skulle kavla upp ärmarna och ta itu med uppsatsen. Helt plötsligt höjdes ribban något…

Mi lajki.

Tja. Jag ska bara slå fast en sak och det är att jag mår precis som jag förtjänar. Inte för att jag tror att det genuint glädjer någon, eller för att jag tycker synd om mig själv. Vi skulle kunna kalla det dagens sanning. Vi lämnar det helt enkelt.

Sufade runt förut och ramlade över en lite dröm jag tittat på flera gånger. Elin, du behöver inte oroa dig jag tänker inte börja modeblogga. De här sötsakerna måste dock få förlåtas. Titta bara på mi lajkis cupcakehalsband.

 

 

Denna dagen, ett liv

Idag ska jag

- hämta böcker på universitetet

- fika med Alicia

- packa

- städa

-skriva klart ämnesval&problembild samt syfte&perspektiv i min uppsats

- instruera kattvakt, what goes where

- ringa mamma och lugna pappa

- kolla att jag packat passet x 100

-fixa färdkost

- träna?

 

Haha Det ser i alla fall ut att vara soligt, inte illa pinkat. Nu saknar jag bara mitt skattebesked…

Bloggmaraton

Idag har jag:

infogat sidbrytningar i: CUPPSATS.doc

haft ont i käken

ja… och gnällt då…

Tror ni att pestopasta och quornfiléer går att mixa och fortfarande smaka samma? Jag överväger att köpa hem barnmat på burk. Var hos tandis i morse, han var sur för att jag var sen. Men de sköljde lite. 300 KR TACKSÅMYCKET TACKSÅMYCKET.

We’ll travel silently

Resfeber? Jag? Nääää. (Farbror Barbro)

Eller jojomensan, men den består i att jag hårdnackat förnekar allt som skulle antyda att jag skulle behöva skriva en lista över saker som behöver packas, skriva på min uppsats och handla nya hörlurar till min mp3 spelare.

Ny Elle kom. Superviktigt. Jag ska läsa den från pärm till pärm. Kanke laga mat. Sen kanske man behöver läsa den igen. Pärm till pärm – fast baklänges.

Oh, behave!

The only one who could ever teach me

Åh min tandvärk gör mig så emo att man kan skära sig på min självömkan. Jag har typ tre mail jag borde skriva. Bland annat svara en journalist som skrivit mycket om sådant som rör ämnesvalet för min c-uppsats. Jag har redan haft kontakt med henne dessutom och hon verkar tycka att jag har en intressant idé. Madeleine, skärp dig. Två jobbansökningar har jag att skicka iväg, men det verkar oändligt svårt att ta sig till den gula lådan. Har ett brev jag ville göra en kompis på annan ort glad med. OH HAVE MERCY, jag orkar inte ens med mig själv… hahaha. Jag borde ha skrivit både det ena och det andra på min uppsats, typ tio sidor, men har skrivit knappt en. 00.05 12/4 går bussen mot Arlanda och jag kommer hem typ 06.00 16/4 och har då heldag med kommunpolitiskt uppdrag och sen är det två dagar kvar av arbetet med HELA FÖRSTA KAPITLET i uppsatsen.

 

Tandvärken har tillfälligt tagit halv semesterdag, kompledigt. Ipren, vilket jävla skämt. Tre tabletter om dagen… fuck that, får jag inte sova tänker jag fan ta hela kartan.

 

NÅN SOM ÄR MED MIG? (Rebecca kanske? eller kanske inte…)

 

Most of all

Svullna ögon. Jag måste nästan kisa.  Av flera anledningar. Men jag bläddrade fram ett namn i telefonboken. Det är konstigt att man inte vågar trycka på ring längre… ångest. Jag vill inte vara den som trycker på ring, som det alltid har varit. Det är inte min tur nu. Vinden har vänt. Men det finns helger som är viktigare än alla år nu för tiden. Jag har så ont i munnen och känner mig liten. Kärleken har skällt ut mig och nu ska jag lägga mig i fosterställning under täcket och låtsas att inget annat finns än sömn och lugna fina andetag.

Leaving for… Bryssel!

You heard me! Det har hänt saker med mitt bloggverktyg. Jag måste testa det nu efter blogguppehåll. Jag letade igenom min gamla blogg och mindes Johan. Nån som läste min blogg då, för längesedan. Det är underligt det där, hur tid kommer och går. Tickandes förbi i sekunder man inte ens märker. Vatten under broarna.

Till helgen drar jag, Håkan, Tina och Karl till Bryssel. Tjoho. Jag ska mumsa skaldjur, belgisk choklad och våfflor, gå på museum om tecknade serier och konst. På måndagen och tisdagen blir det besök på EU-parlamentet, men vi har hela lördagen och söndagen på oss att se så mycket som möjligt av Bryssel. Nu kanske jag får bruk för lite av min förfärliga skolfranska.

 Idag har jag mycket för händerna. Jag måste skriva en ansökan och tiggarbrev till kommunen om praktikplats och vikariat. Sen ska jag skriva ett ännu mera desperat brev till posten och be om sommarjobb som vikarie. Om jag bara kunde hitta lappen med adressen. Jag kanske inte är världens mest organiserade människa, men jag kan när det gäller – och det är snart.

Annars har det hänt en del. Det har varit kårval och VSF gjorde ettbåde bra och dåligt val. Dåligt i förhållande till förra året och bra i förhållande till förutsättningarna. Men vi var en tapper skara som vägrade ge upp. Det måste räknas. 6 mandat. 6 starka mandat och 8 ersättare som vi kan stärka kåren med. Alla vet vilka som spelat roll i kåren 07/08. Alla vet. Håll det nära hjärtat. Vi spelar roll. Kommer spela roll.

 

Skam den som ger sig. Nu är det C-uppsatsen som gäller. Jag känner kvalen. Lite lätta svettningar bryter fram på min panna när jag tänker på det. Men det är bara att ta tag i skiten, vad ska man annars göra?