You cut me open

Festen i skogen var kul… eller så var det helt enkelt som vanligt! På morgonen hittade vi ett par kalsonger utanför dörren i regnet. Det markerar nivån.

Jag har ont i kroppen. Kanske ännu mera ont i hjärtat. Vissa saker kommer aldrig att kunna lagas. Aldrig repareras. Vi får ta det utifrån det. Men jag markerade och menade det. På riktigt.

Söndagen har åtminstone spenderats på en utav de allra bästa sätten. Mamma kom förbi en sväng, mysiga mamma. Sen bakade jag och Håkan hemmagjord pizza. Jag tillverkade deg och tomatsås och Håkan handlade ingredienserna och klippte skinka. Bara så vi har själva ansvarsfördelningen klar för oss. For the record.

Igår hängde vi i Karlstad kommuns loge i Löfbergs Lila Arena och kollade på hockey. Färjestad mot HV71 (4-1). Det var en del gruff på plan kan man ju lugnt påstå och schysst käk. Lite gratis återställare och ångestdämpare sen dagen innan. Samt en mycket trevlig kultur- och fritidschef från kommunen. Vi diskuterade kultur och studenter. Det var min första gång på hockey och jag hade fullt upp med att titta mig omkring så jag fick peta på Susanna och fråga vad som hände i matchen då och då. Det blev för mycket helt enkelt. Den enda gången jag varit där innan var när jag och en vän gick på Kent för ett par år sedan. Vilket sker i repris i mars. Jag fick ju biljetter i julklapp. Kent – Färjestad 2-1.