Oh My God I Can’t Believe It
2007 lider mot sitt slut. Det var bra mycket bättre än 2006, för 2006 – det var en jävla skitår. Idag är i alla fall en sådan där dag då Madeleine ska ha på sig klänning. Det här väcker alltid en massa motstridiga känslor i mig. Kanske är jag lite pojk-flicka? Kanske gillar jag inte klänning bara? Eller så känner jag mig trängd av normer och förväntningar? Vad vet jag? Det är konstigt, men jag brukar samla mig vid behov. När jag var liten tyckte jag alltid att det var så fint med klänningar och till varje skolavslutning tiggde jag till mig en ny och fick för min arma moder (främst för ekonomin) motivera varför hon skulle köpa något jag ändå inte kommer att bära igen. Men lika envis som hon ansåg sig själv att vara, lika envis var jag. Jag kommer speciellt ihåg en gul klänning med frukt på och en liten krage. Den hade knappar fram om jag minns rätt och små puffärmar. Om än rund så såg jag väl ut som tjejerna gjorde mest. Kanske är det det som är problemet? Att se ut som de andra, men veta att inuti är allt annorlunda. Ja, vad vet jag? Jag använde aldrig klänningarna igen.
Gott nytt år!
Jag citerar Jocke:
”Nu är det bara en timme kvar av den här jävla skiten, och ett helt år kvar av nästa!”
God fortsättning gumman! Hoppas firandet var trevligt. Mitt var det ända fram tills på småtimmarna som slutade med mig, en utebliven Klas, kebab rulle i handväskan och spliff bakom garaget. jaja så kan det gå.
kram