Har fuskputsat mina fönster och hängt upp mina älsklingsgardiner: julgardinerna. Synd att de inte kan hänga uppe alltför länge. Men som traditionen är i min familj lär de ju få hänga där till påsk. Haha… Håkan har kurat upp sig i soffan till NCIS så här är det inte mycket drag. Själv kurerar jag mig från sviterna av vaccin + mindre anfall av förkylning. Det krävs det vin för, så det har jag druckit.
Josef var här i helgen, det var så mysigt att få rå om honom lite. Vi ses ju rätt sällan, men det är det som är det fina med vänner. Att man inte alltid behöver ses, men att de finns där ändå. Vilket inte ska förväxlas med att man tar dem för givna. Exempel på detta är t.ex. Josef… eller Rebecca, eller Alicia (brev skall författas -jag samlar mig, det finns så mycket jag skulle vilja berätta för dig) och andra ljusglimtar som man minns men inte träffar, men som t.ex. skickar små överraskningar så man skuttar i hallen.
Nåväl, nu är det fredag. Jag har ätit tre smörgåsar idag. Inte bra. Ska intaga föda snarast. Tjipp!
Funderar på att sluta var sjuk och lortig. Ibland tror jag att själva sjukdomskänslan förstärks av att man sitter inne och kurar i samma gamla mysbrallor och inte orkar ta sig för med att utföra några större utsvävningar på hygienområdet mer än tandborstning, ansiktstvätt etc. BH har man glömt hur det är att ta på sig, soffan börjar mer och mer likna platsen du bor på eftersom allt du vill ha måste ligga inom en armlängds avstånd. Vi ska inte ens tala om att gå utanför dörren…
Om man tog en promenad nu och sen ett bad skulle man säkert känna sig frisk.
Men det är rätt gött att vara sjuk faktiskt
Trots mitt sjuka – och ny-vaccinerade – tillstånd har jag lyckats släpa fram alla prydnader, gardinerna och ljusstakarna. Jag ska låta julen sakta smyga fram här innan söndag. Efter det slog jag in paket, dels julklappar jag ordnat till syrran och dels paket till en paketkalender jag ska tillägna Håkan. Det kommer han nog gilla.
Allra roligast hade katterna som ”fick” tumla runt i och bland papper, dukar,tomtar och presentsnören. Sedan drog jag till Ica för att möta Suss för att slutföra ett mission som vi hade på gång. Efter detta är jag helt slut och belönar mig med en kopp kaffe med irish cream smak. Mums!
Kulturlördag med Vänstern i morgon… har blivit mamma för detta projekt.
Allsång och grejer.
Det känns som om jag har koll. Vilket antagligen betyder att jag har glömt nåt.
Det kallas tvivel som han sjöng Winnerbäck.
Måste. städa. nu. Vill inte, vill inte, vill inte. Som jag noterade på facebook börjar lägenheten se ut som en korsning mellan rövarkula och knarkarkvart. Nåja, jag tog i lite kanske. Men den påminner starkt om en stena-retur-container… papper överallt. Egentligen är jag lite krasslig och borde ge fan i allt. Har ett möte ikväll – som jag inte vet om jag känner mig representabel nog för att medverka på. Borde ägna mig åt hushållsysslor inför besök i morgon. Men ni vet – en gång överpresterare, alltid överpresterare. Duktighetskomplex och liknande. Jag och Håkan behandlar ofta vår lägenhet likt en rondell, eller lite grand som en lastkaj där vi sover. Av med skiten, mat i magen, somna, gå upp, ta sina grejer och sen ut igen. Och jag som är så hemmakär!
Tvätten sköts av min personliga tvättare: Mr Håkan. ”Alla skulle ha en”. Medan tvätten säkert tumlar runt i maskinerna hinner man ett besök på gymmet. Planerar att lägga på 2.5 kilo i flera maskiner. Hade inte ens en antydan till känningar efter förra passet. Anyway, sen ska jag hem och sätta en deg, kolla igen True Blood och njuta av min sista tid i hemmet – förutom för sömn natt till lördag – fram tills söndag kväll. Är man ett busy bee så är man… ingen vila, ingen ro
Ska bli kul att höra om det kvinnopolitiska programmet på lördag och vad de besökande opponenterna har att säga om det. Insyltad i partiangelägenheter… tar nästan lika mycket tid som kåren. Studera? Vad är det? Det gör jag en gång var femte vecka ungefär vid inlämningsdags, höhöhö [infoga tok-ångest här]
Min sambo har varit bortrest två nätter och jag har redan vänt på dygnet. Nu tycker säkert en del att jag är lite larvig, men jag har skitsvårt att sova när han är borta. Till saken hör att jag är överdrivet orolig, mörkrädd och en riktig nattuggla. KAN jag vara vaken hela natten är jag bara det. Per automatik. Det är lättare att gå och lägga sig när man lever med någon som lider av lätt narkolepsi som infaller genast efter 22.30. Rutinerna rubbas helt. Han reser oftast bort korta svängar och ibland kanske det vore bättre om han drog i väg längre tid, för då kanske jag skulle hinna vänja mig. Jag är ett typiskt vanedjur – rutinjunkie.
Så nu har jag ätit frukost och tänkte läsa morgontidningen
Det ägnar jag min kväll åt. Mamma var här och hälsade på en stund. Mysiga fina mamma. Mammor är mycket mer användbara än när man var 14. Vi kan kalla det dagens betraktelse. Håkan hade landat säkert i baltlandet också. Skönt. Nu kanske jag får lite arbetsro över till… värmländsk vård. Underligt hur det man allra mest måste ta itu med alltid är den tråkigaste sysslan.
Nu är det slut på chokladätaren glada dagar och åter till gymmet. Känns sådär varmt i kläderna efter en och en halv vecka i sjuksängen. Men men… Har satt på mig träningskläderna en och en halvtimme i förväg och bokat dejt med Susanna på plats. Då kommer man inte undan. Heja mig!
Nu ska jag bara vila lite först. *LAT*
Har pojkvänsfritt i dagarna tre. Planerar att äta kassler, måla naglarna och kolla på The Hills hur mycket jag vill. Halleluja!
Tacos på fredag… Svennigt värre som vanligt. Älskar mitt tofflande PRO-tillvaro då och då. Är ute och svänger så mycket på veckorna. Nu har jag godiskoma deluxe! En av godisbitarna jag halade upp idag bland de salta dödskallarna påminde lite om Europa, eller kanske Ryssland. Tur att den inte var lika stor! Eller…








